Äntligen är mitt arbetsrum klart!
Ibland förstår jag inte var allt tid tar vägen. Läste nyligen en "Nelly
Rapp" bok för min dotter Wilma, där det kom några gubbar och snodde tiden.
Människorna blev stressade och arga...
Hallå! Vem har varit hemma hos mig? ;)
Hur som helst så tar allt mycket
längre tid för mig än jag från början tror...tidsoptimist? Ja, förmodligen! Med detta sagt kan
jag nu gå in på vad det här inlägget skall handla om... syateljén.
I vårt hus finns det två hallar, en
som är tillbyggd och som jag nu gjort till mitt arbetsrum och det är helt
underbart att gå dit och sätta mig och veta att allt ligger som jag lämnar
det... ingen är där och städar :D
I det här rummet finns det en stor
sned vägg, vilket också gör det perfekt till arbetsrum. Rummet är litet, men
mitt gamla klippbord får i alla fall plats. Längst in i rummet lät jag krokarna
sitta kvar där vi tidigare hängde jackor. Nu är de perfekta för saxar, mönster
och annat småplock. Den stora garderoben målades och garderobsdörrarna togs
bort. (Dörren och fönstret kommer också målas, men vid en varmare årstid ;)
Små detaljer som för mig skapar en go
stämning är de underbara lampskärmarna jag hittade på en loppis. Vad jag skall
göra med dem får vi se, men jag tycker de är så läckra. Liksom den lilla saxen
och de gamla trådrullarna som är från 50 talet.
Där garderobsdörrarna satt blev nu
bra krokar till bland annat sommarens lavendel.
En stor favorit är dem gamla
symaskinsväskan. Den används till förvaring av sytillbehör, men den är ju bara
så snygg.
Jag hittade en ful gammal tavla i
garaget. Målade den vit, på med lite tyg och jeansremsor och ett gulligt kort
på mig som liten. Nu får den förgylla en vägg i rummet.
Till sist vill jag tipsa alla er som
älskar att sy, mitt bästa redskap...
... nämligen min nåldyne-armband.
Tidigare då jag sydde hade jag en liten ask där jag la de nålar som suttit i
tyget och som systematiskt åkt ut under sömnadens gång. Lite vrid på tyget och
inte helt oväntat åkte den lilla asken på golvet. Eller så ställde jag den på
strykbrädan och i kreativitetens iver hämtade jag den inte, utan lade nålar
lite här och lite där. Inte bra! Nu tar jag på mig mitt lilla armband och kan
lätt fästa nålarna allt eftersom, var jag än är.
Hoppas ni får en underbar tisdag.
Kram Malin
3 kommentarer:
Alltså, jag lämnade ju en hälsning som försvann. Försök nummer två då:
Så fint det blev Malin. Fantastiskt för dig att ha ett eget rum. Jag älskar mitt, även om där råder allmänt kaos för det mesta. Föredrar att kalla det för kreativt kaos...
Och vilken bra idé med nålarmbandet. Känner nämligen igen det där med nålar på golvet, och lite här och lite där....
Kramar Kicki
Härligt med en egen vrå för skapandet!
Det där nålarmbandet verkar vara en bra idé.
Kram
Fantastiskt med ett pysselrum. Jag hoppas också kunna sno till mig en liten vrå i vårt arbetsrum som inte är klart än.
Kram Helena
Skicka en kommentar